Facebook och mitt liv som skräppost

Jag bloggade häromdagen om det fenomen som under självaste melodifestival-veckan och trots det fokus som låg på densamma, lyckades med konststycket att spränga nätet, med 200.000 delningar och 800.000 unika besökare, på en vecka.
Den internetsida som stod för sprängningen var ”33 anledningar”. 33 starka, berörande bilder med tillhörande texter som beskriver det fasansfulla som drabbar mänsklighetens kvinnor, men också med tydlighet tar ställning för mannens rätt och ett jämlikt samhälle.  Att den kvinna som skapat sidan råkar vara min dotter gör det förstås än mer rörande för mig personligen. Men det är inte på grund av det personliga engagemanget som jag just nu är både skakad och förfärad …

Den bloggtext som jag skrev på Västerbottens Folkblad,  den om “33 anledningar” försvann plötsligt från min blogg på WordPress och en arla morgon stod jag öga mot öga med en blogg där min senast publicerade post, den om feminism, var försvunnen.
Min reaktion var ilsken och omedelbar. Och jag ondgjorde mig i mitt innersta över de mörka krafter som relativt fritt härjar i vårt samhälle. Krafter som är så starka att de har makten att  radera skrivna ord. Ord som för dem är obekväma och oönskade.

Bloggtexten som gick upp i rök innehöll inga starka eller känsliga bilder. Den innehöll endast en länk till nämnda sida, samt berättelsen om en ung kvinna som efter att ha fött sitt första barn börjar fundera över den stora mängden gruppvåldtäkter, över jargongen hos unga pojkar som dagligen och stundligen kränker sina jämnåriga flickkompisar, över hur anorektiker värvas till modeller, hur kvinnors mänskliga rättigheter ständigt kränks, hur domstolar lättvindigt friar våldtäktsmän, hur kvinnor i somliga länder straffas för att de blivit våldtagna, hur unga flickor fostras att banta, hålla formen och dagligen och stundligen framstå som attraktiva, hur utseendet är viktigare än människan. Inuti.

I ett upprört tillstånd och med känslan av att ha blivit bestulen på rätten att vara en fri människa, skrev jag dagen efter en ny bloggtext.
Också den är föremål för misstankar.
Om man går in på min blogg här på folkbladet.nu, via facebook och twitter, blir man varnad för att sidan kan vara skräppost och man måste, för att komma åt texten, göra ett aktivt val; Skräppost eller inte skräppost.

Jag har bloggat under cirka ett år. Harmlösa texter, oftast, även om en ganska nyligen publicerad text beskriver den tragiska och i dagarna mycket aktuella vårdsituationen runt en av våra världsstjärnor; “Du bad mig berätta … lilla sångfågel”. En text som också den exploderat på nätet.
Men förutom denna lite känsliga text har min blogg hittills fungerat i lugn och ro, i sakta mak. Ingen har opponerat sig så vidare.

Inte förrän jag skriver om feminism och 33 anledningar därtill.

Jag vill ha mina ord ifred. Jag vill heller inte vara försedd med varningslampa på vare sig Facebook eller Twitter. Hjälp mig gärna att finna de hackers och ord-tjuvar som tog mina ord ifrån mig.

Ge mig därtill 33 anledningar att skrota det fria ordet och avdemokratisera vårt land. Om ni kan. Jag inväntar dem, med spänning. Alla 33. Och jag önskar att det fanns ett enklare sätt att få kontakt med levande människor som gömmer sig bakom Facebooks  administrativa betongmurar. För nu sitter jag här, som ett fån, och känner mig mer och mer som en levande skräppost.

 

Rädda Barnens Ungdomsförbund anordnar en demonstration på Sergels Torg i Stockholm, lördagen den 25 maj kl 15, där man utgår från 33 anledningar och dess budskap.

Är jag och 33 anledningar en samhällsfara?

Folkbladet 17 maj

Det ofattbara har hänt. Jag bloggade om sidan ”33 anledningar” vilken de senaste dagarna fullkomligt sprängt näthimlen, med hittills över en halv miljon besökare, och när jag vaknade i morse var bloggtexten på Folkbladet borttagen.
Lever jag i en demokrati eller är det den mörka sidan som styr?
Är jag en säkerthetsrisk?
När man igår, via facebook, skulle gå in på min blogg på Folkbladet möttes man av följande;
”Facebook tror att den här webbplatsen kan vara osäker. Om du inte känner till den bör du ge oss feedback genom att markera den som en skräppostsajt (du dirigeras då tillbaka till Facebook).”
Imorse var bloggtexten borta. Hela posten hade gått upp i rök. Efter dryga 2500 besök. Efter ca 350 delningar. Jag blev så förbannad att jag höll på att sprängas med samma intensitet som ”33 anledningar” sprängt internet.

Jag kommer inte att ge mig. Jag bloggar igen och igen och igen om så behövs, och jag kopierar nu in texten nedan, den text som  av okända gärningsmän inatt togs bort.
Bloggtexten ligger också på min hemsida. Den är fortfarande intakt.

Rädda Barnens Ungdomsförbund anordnar en demonstration på Sergels Torg i Stockholm, lördagen den 25 maj kl 15, där man utgår från 33 anledningar och dess budskap.

Nedan har ni den text som låg i bloggen som försvann.
Jag tänker inte ge mig.
Bara så ni vet.

*************************************

Min dotter har ofta talat om det, det senaste året. Om hur kvinnor framställs i media, om hur våld och sex används för att sälja allt från kläder till husgeråd. Om hur annonser är fyllda av kvinnoförnedring medan män beskrivs som maktgalna med ett sjukt kontrollbehov. Om hur kvinnor våldtas och misshandlas världen över. Om hur pojkar redan i unga år ser på flickor som objekt, inte som människor.

Hon har reagerat så starkt och så engagerat sig i sitt inre att hon till slut startade en sida på nätet. Hon har samlat på sig fasansfulla bilder och annonser och skrivit texter till bilderna, 33 stycken, som vart och ett av dem är en stor fråga i sig.
Jag är imponerad av hennes arbete och engagemang och jag vill dela med mig av det.

Läs länken nedan och låt er beröras.
33 anledningar att säga ifrån.

Tack Sofia.

http://trettiotreanledningar.com/

 

Ett tillägg:
Sidan ”33 anledningar” har exploderat på twitter och facebook. Efter 21.000 delningar blockerades den på facebook. Dagen efter hävdes dock blockaden efter en kraftig reaktion i media.
Efter endast en vecka var den uppe i 200.000 delningar och över 800.000 unika besökare. Den översattes till flera språk.
Sofia fick en utmärkelse av Crossing Boarders och hennes 33 anledningar har blivit diskussionsunderlag inom politiska partier, ungdomsförbund och inom skolan och den används av diverse föreläsare m.m.

 

Denna min bloggtext finns också på hemsidan www.annallan.se